Öppen Fjärrvärme är en modell för marknadsmässig handel med värme. Genom att utnyttja de anläggningar som har lägst kostnad vid varje tillfälle uppstår vinster som kan delas mellan leverantören och Fortum Värme.
Öppen Fjärrvärme är en affärsmodell för att utnyttja anläggningstillgångar som ägs av leverantörer och Fortum Värme på mest effektiva sätt. Effektivitet uppstår genom att den anläggning som har lägst produktionskostnad står för produktionen medan värme transporteras via fjärrvärmenätet till de platser där värmen ska förbrukas.
Fortum Värme har produktionsanläggningar som är lokaliserade på platser där det finns goda möjligheter att driva kraftvärmeverk som använder skogsavfall, returflis eller hushållsavfall som bränslen. Dessa anläggningar är mycket kapitalkrävande men har samtidigt låga rörliga produktionskostnader.
Fastighetsägare eller leverantörer kan istället driva fastighetsnära produktion till exempel med pelletspannor eller värmepumpar. Genom att utnyttja förutsättningar på den egna fastigheten och genom att utnyttja att avståndet mellan produktion och förbrukning är kortare blir anläggningarna mindre kapitalkrävande men också förknippade med högre rörliga kostnader.
Handelsvinsterna uppstår genom att Fortum Värme och leverantörerna kan utnyttja sina respektive konkurrensfördelar i en ömsesidigt lönsam handel med värme. Kraftvärmeanläggningarna är konkurrenskraftiga som basanläggningar under alla säsonger medan kundägda produktionsanläggningar med fördel kan utnyttjas när värmebehovet är större under den kalla delen av året. Handeln innebär att den anläggning som har lägst kostnad utnyttjas maximalt när den väl är i produktion. På så vis ökar effektiviteten både i den enskilda anläggningen och i det sammantagna systemet.
Nyttan som uppstår med Öppen Fjärrvärme kan illustreras med ett teoretiskt exempel där vi tänker oss att det finns ett fjärrvärmebolag och en fastighetsägare med en egen pelletspanna.
Fjärrvärmebolaget kan antas ha ett kraftvärmeverk med en rörlig produktionskostnad på 100 kr/MWh och en biooljepanna för spetsproduktion med en rörlig produktionskostnad på 700 kr/MWh. Vi antar att kraftvärmeverket har en kapacitet som räcker för att tillgodose värmebehovet så länge utomhustemperaturen är varmare än +2°C. Spetsproduktionen behövs därför ca 2800 timmar per år.
Fastighetsägaren antas ha en pelletspanna som tillgodoser hela det egna behovet vid en dimensionerande utomhustemperatur på -25°C. Den rörliga produktionskostnaden i pelletspannan kan antas vara 400 kr/MWh. Cirka hälften av fastighetsägarens värmeförbrukning sker vid utomhustemperatur som är lägre än +2°C.
Utan handel är fastighetsägarens rörliga värmekostnad 400 kr/MWh. Fjärrvärmebolagets baskostnad är 100 kr/MWh och spetskostnaden är 700 kr/MWh.
Den fråga vi nu kan ställa oss är hur mycket vinst som kan uppstå vid handel mellan fastighetsägaren och fjärrvärmebolaget.
Först kan vi konstatera att om fastighetsägarens egen produktion ersätts med kraftvärme när det är varmare än +2°C så sjunker den rörliga produktionskostnaden för hälften av energin med 300 kr/MWh. Utslaget på hela fastighetsägarens värmebehov minskar därför den rörliga produktionskostnaden med 150 kr/MWh.
När det är kallare kan istället fastighetsägarens pelletspanna utnyttjas för att tillgodose det egna behovet och för att leverera värme till fjärrvärmebolaget. Den maximala produktionsvolymen är dubbelt så stor som det egna behovet och lika mycket värme som behövs för den egna uppvärmningen kan därför säljas till fjärrvärmebolaget. Leveransen ersätter spetsproduktion i biooljepannor och den rörliga produktionskostnaden för den aktuella volymen minskar med 300 kr/MWh.
Den genomsnittliga produktionskostnaden för den handlade värmen i vårt exempel minskar från 550 kr/MWh till 250 kr/MWh, en minskning med cirka 55%. Handelsvinsten är med andra ord betydande. Om vi tänker oss att respektive part får ersättning av den andra parten för levererad energi till den köpande partens alternativkostnad så betalar fastighetsägaren 400 kr/MWh för köpt kraftvärme och får 700 kr/MWh för såld pelletsvärme. På så vis delas handelsvinsten mellan parterna på ett marknadsmässigt sätt.
En förutsättning för att handelsvinsterna ska uppstå är samtidigt att det finns ett distributionsnät för överföring av värme mellan produktionsanläggningar och värmekunderna. De vinster som uppstår måste därför finansiera de ledningar som krävs för att åstadkomma handeln. Vid ömsesidig handel uppstår vinster både när värmen säljs och köps av fjärrvärmebolaget. I detta fall kan båda dessa överskott bidra till finansieringen av distributionsledningar, vilket är en väsentlig skillnad från den konventionella fjärrvärmemodellen då leveranser i en riktning måste täcka kostnaderna för distributionsnätet.
I vårt exempel köper och säljer fastighetsägaren och fjärrvärmebolaget lika mycket värme. Hälften av fastighetsägarens värmebehov tillgodoses med kraftvärme medan lika mycket bioolja ersätts med pelletsvärme. Med andra ord medför handeln att kraftvärmeproduktionen ökar och att biooljeproduktionen minskar i motsvarande grad. Fastighetsägarens totala värmeproduktion förblir oförändrad men sker under en betydligt kortare eldningssäsong och med fullt utnyttjande av pannan, vilket minskar behovet av bemanning och ökar verkningsgraden.
Mattias Ganslandt, initiativtagare till Öppen Fjärrvärme
Erik Rylander, Chef Öppen Fjärrvärme
